Har det hänt många gånger att flercelliga djur misslyckats med att etablera sig?

Hur som helst, vid början av den geologiska period som kallas kambrium, inträffade en av de viktigaste händelserna i livets historia. Kort tid efter att djur med flera celler dykt upp på jorden, så uppstod de djur som skulle komma att bli förfäder till alla djur som lever idag.

På förbluffande kort tid utvecklades och spred sig dessa djur. Efter mindre än 30 miljoner år fanns över hela världen djur tillhörande de grupper vi är vana vid. Det fanns bland annat många maskar av olika slag, bläckfiskar, kräftdjur, trilobiter och våra förfäder - små ålliknande käklösa ryggsträngsdjur. Denna snabba utveckling under kambrium brukar kallas den "kambriska explosionen".

Man kunde vänta sig att de första flercelliga djuren skulle vara mycket enkla cellklumpar, men redan de äldsta man känner till var mycket komplicerade varelser, som liknar sina senare släktingar.

Det är först under senare tid man hittat fossil av de djur som levde före kambrium, eftersom de var mycket små och saknade hårda delar. Det är oftast bara de hårda delarna av djuret, t.ex. skal, ben och tänder, som bevaras som fossil. Bara under mycket gynnsamma omständigheter kan de mjuka delarna bilda fossil.

När Charles Darwin och andra biologer under 1800-talet och början av 1900-talet undersökte livets historia så var den kambriska explosionen minst sagt ett problem. Hur skulle man förklara att alla de nutida grupperna redan fanns representerade bland de äldsta fossil man då kände till? De såg heller inte ut som de enkla förfäder man väntade sig, utan var mycket avancerade djur, väl anpassade till sin livsmiljö. Motståndarna till Darwins utvecklingslära kunde helt enkelt säga att detta var det ögonblick som Gud hade skapat livet, men den förklaringen var inte alla förtjusta i. Man antog att det måste finnas äldre, mer primitiva fossil, men att dessa ännu inte hittats. När man en bit in på 1900-talet fann fossil av äldre organismer blev situationen än mer förvirrad, eftersom det bland de fossilen bara fanns encelliga djur.

Om nu de första levande varelserna uppstod på jorden för 3,8 miljarder år sedan, hur kan det komma sig att det tog mer än fem sjättedelar av den tiden innan mer komplicerade organismer bildades? Det verkar inte som om det finns en lagbunden utveckling från enkla till mer komplicerade livsformer.
Och när det nu en gång uppkom flercelliga djur, hur kunde de då bli så många, olika och komplicerade på så kort tid?

Men inte nog med detta. Förutom de djur som levde vidare genom senare perioder, så fanns det i de kambriska haven även en mängd djur som inte liknar några djur man känner till från senare tider. De passar heller inte in på någon djurgrupp i vårt biologiska klassifikationssystem. Faktiskt verkar det som om fler grupper dog ut än som finns kvar på jorden idag! Av någon anledning så gav evolutionen upphov till en mängd olika typer av djur, varav de flesta dog ut utan att efterlämna några ättlingar över huvud taget. Ett fåtal fossil är allt som återstår.

Det kan vara så här:
De mer avancerade djuren uppstod genom en tillfällighet, och i så fall är det en ren slump att det finns varelser som vi.
Och när det uppstod djur med en mängd olika former och anpassningar i början av kambrium, men de flesta snart försvann, var det då så självklart att just våra förfäder skulle överleva?

Om det i stället slumpat sig så att några andra av de kambriska djuren hade levt vidare så skulle jorden av idag befolkats av varelser, som inte skulle ha haft mycket gemensamt med dem som vi tämjer, äter eller plockar ur håret när vi promenerar i skogen.

Med andra ord: Om vi kunde vrida klockan tillbaka 600 miljoner år och låta evolutionen ha sin gång en gång till, kan vi nog lugnt räkna med att livet på jorden skulle te sig väldigt annorlunda.