När det bara återstår ett fåtal exemplar
av en art ökar risken för utdöende.
En liten, lokal population kan råka ut för någon slumpartad händelse.
Om alla individer finns inom ett litet område, t.ex. ett skogsområde, kan en
skogsbrand i ett slag utrota arten.
Ju färre individer som finns kvar av en art
desto större är risken för skev könskvot, d.v.s. att det av en slump råkar bli
så att det finns betydligt fler individer av det ena könet än av det andra.
Kaliforniakondor
Ugglepapegoja
Både kaliforniakondoren
och ugglepapegojan råkade ut för just detta problem.
När deras antal var som allra lägst bestod populationen till störta delen av
hannar. Om antalet individer av en art är litet och arten är utspridd kan det
bli svårt för hanne och hona att hitta varandra.
En liten population förlorar genetisk variation mycket snabbare än en stor. Dessutom är
risken stor att alla individer är nära släkt med varandra. Om närbesläktade individer
parar sig ökar risken att deras ungar inte blir livsdugliga p.g.a. inavel.
Ugglepapegojan saknar verklig flygförmåga, de glidflyger ett hundratal
meter på sin jakt efter vegetabilier och en och annan ödla. En gång
var det en vanlig fågel på Nya Zeeland, men vesslor och andra införda
rovdjur har gått hårt fram mot ugglepapegojorna.