Biologisk mångfald
 

Det har funnits liv på jorden i mer än 3,5 miljarder år. Livet utvecklades långsamt de första årmiljarderna (då fanns bara blågröna bakterier), men för ungefär 600 miljoner år sedan började utvecklingen mot växt- och djurvärld ta fart.
(Läs mer på sidorna om Livets historia på Jorden.)

Den biologiska mångfalden är ett resultat av naturens ständiga experimenterande med olika livsformer som både konkurrerar och samarbetar med varandra i det som livet ytterst handlar om, nämligen att äta och att fortplanta sig.

De som lyckas går vidare i denna "tävling" och de som misslyckas försvinner. Det är det som sedan Charles Darwin kallas för naturligt urval. Evolutionen (utvecklingen av växt- och djurvärlden) är en ständigt fortgående process. När arter utvecklas och förändras uppstår nya arter som konkurrerar ut en del gamla. Att arter dör ut är således helt naturligt men det normala är att nya arter bildas snabbare än gamla dör ut. Den naturliga utdöendehastigheten är så långsam att vi människor inte kan uppfatta den.

Vår nutida, snabba utrotningsvåg beror på att en enda djurart - människan - förändrar den ursprungliga miljön så kraftigt att ett mycket stort antal andra arter inte kan existera. Allt större områden blir åkermark, skogsmark där man helst bara vill ha en enda art, t ex vete eller gran.

Begreppet biologisk mångfald eller biodiversitet brukar uppdelas på tre nivåer.

  • På den översta nivån talar man om variationen mellan olika ekosystem. (Ett ekosystem kan t.ex. vara en skog eller en våtmark.) Det består av olika arter och deras växelverkan med varandra och med det ickebiologiska underlaget som bergarters kemiska sammansättning, solinstrålning m.m.
  • Nästa nivå är variationen mellan arter. Hur många arter finns på jorden? Ingen vet, men forskare gissar på mellan 5 och 100 miljoner. Bara en liten del - mindre än 2 miljoner - är beskrivna av vetenskapen. Med ett förenklat stamträd över djurriket ges en översikt över djurvärldens fantastiska formrikedom. Lägg märke till insekterna som är den klart artrikaste gruppen med över en miljon kända arter.
  • Den nedersta nivån handlar om variation mellan olika gener (arvsanlag).

Ovan nämnde vi det naturliga urvalet. För att det ska kunna bli fråga om urval måste det finnas olika varianter att välja mellan. Individerna inom en art är lite olika varandra. Några är lite bättre än andra på att överleva och fortplanta sig. Det behöver inte betyda att de är starkare, det kan istället vara att har bättre syn, effektivare immunförsvar eller är bättre kamuflerade. Kanske rent av att de är hjälpsamma mot sina släktingar. Olikheter individerna emellan bestäms till stor del av deras gener. Genetisk variation är alltså nödvändig för att arter skall kunna anpassa sig till en förändrad livsmiljö och att utvecklingen ska kunna fortskrida


Göteborgs Naturhistoriska museum
Till toppen av sidan Överst
Tillbak Tillbaka