Vattensork
 

Vattensorken är ett lite klumpigt djur och har en ganska lång hårig svans med tofs i spetsen. Färgen varierar från ljus- till mörkbrun på översidan, och beige till ljusgrå på undersidan.


Vattensorkar som markerar sitt revir, hotar och lockar på honor.


Vattensorken är den största sorkarten näst efter bisamråttan som är inplanterad från Amerika. De finns i hela landet.
Vattensorkarna blir 16-19 cm i norr och 14-16 cm söderut. De växer hela livet och de beror antagligen på att de sällan överlever mer än en vinter.
Att de blir större norrut beror på att det är kallare där, det är svårare för ett litet djur att hålla värmen än för ett större. (Detta är en allmän regel, våra svenska vargar är större än de italienska och spanska, nordamerikanska pumor är större än sydamerikanska.)

Vattensorkarna gräver gångar i strandbrinken och finns det inte vatten i närheten slänger de upp jordhögar som många tror är mullvadshögar. De äter gärna vattenväxter, eller om de bor uppe på land, grönsaker, frön, rötter och rotfrukter till trädgårdsägares förtret. På höstarna kan de skövla ordentligt då de lägger upp sitt vinterförråd.

De simmar gärna och har päls på fötterna i stället för simhud. Bakfötterna är ganska stora och på dem sitter det doftkörtlar som den gnider in sig med. Hanarna stampar med fötterna i marken samtidigt som de darrar med svansen för att stampa in sin lukt i marken, och lukten talar om för andra sorkar vem som bestämmer på detta området. Kommer det en annan hane skriker de åt varandra medan de slåss. Kommer det en hona genomför hannen en uppvaktningsritual innan de parar sig i vattnet.

Efter ungefär 20 dagar föds 2-8 ungar i boet som ligger under marken och är fyllt av torrt gräs och fina rötter. Ungarna väger
5 g när de föds men växer snabbt och är könsmogna redan efter
4 veckor! Honan hinner med åtminstone 2-3 kullar per år.

Göteborgs Naturhistoriska museum
Till toppen av sidan Överst
Tillbak Tillbaka