Lämmelår och gnagarår

Finns det lämmeltåg? Nuförtiden svarar de flesta forskare nej.

Så här ligger det till:
Lämlarna ökar i antal under några år och efter tre till fem år har de blivit så vanliga att de har svårt att få plats. De börjar då vandra för att leta efter nya boplatser. De vandrar inte i några "tåg" utan springer ganska planlöst.

Kommer de fram till något hinder som en sjöstrand eller vattendrag följer de stranden och kan då vara många på ett ställe. De kan kasta sig i och försöka simma över, men detta händer sällan om de inte ser stranden på andra sidan.

Under en sommar hinner de sprida sig ganska långt, ända ner till bottenvikskusten, ja de har till och med setts på rådhustrappan i Oslo!
De kan bilda små kolonier i skogen men dessa försvinner ganska fort. En hel del drunknar under vandringarna men några självmord är det inte fråga om - att de skulle simma rätt ut i Bottenhavet är en ren saga.

De flesta gnagare har sådana här svängningar i antalet. Man har försökt att förklara det på olika sätt.

  1. När gnagarna ökar, ökar också deras fiender. Till slut skulle rovdjuren bli så många att de åt upp de flesta gnagarna. Detta tror inte så många nuförtiden, det stämmer att rovdjuren ökar när gnagarna ökar, men det beror snarare på att de har lätt att överleva och föröka sig när det finns mycket mat.
    Vissa rovdjur som fjälluggla förökar sig bara under lämmelår.
  2. När gnagarna ökar blir det matbrist som leder till massvält. Verkar troligare men gnagarna äter sällan helt rent.
  3. När växterna som gnagarna lever av betas hårt börjar de producera giftiga ämnen för att skydda sig. Maten blir då oätlig, vilket leder till massvält. Detta har man visat att det gäller för lämlar i Norge, så det verkar gälla åtminstone för fjällämlar.
Göteborgs Naturhistoriska museum
Till toppen av sidan Överst
Tillbak Tillbaka