Strålfeniga fiskar (Actinopterygii)
Strålfeniga fiskar utgör
huvuddelen av de fiskar vi hittar idag. Den största
gruppen numera - teleosterna - har smala taggar från
benskelettet som ger god kontroll av fenorna, en kort
vitt gapande mun, tunna fjäll, symmetrisk stjärtfena,
gällock i stället för gälspringor och spruthål, och
simblåsa (lungor som omvandlats) för att kunna
kontrollera flytförmågan bättre. De första strålfeninga fiskarna - broskganoiderna - dök upp för 370 miljoner år sedan. De såg inte ut som dagens strålfeniga fiskar. De hade istället ett broskartat skelett och ett benpansar över huvudet, långa käkar och något som närmast kan jämföras med lungor. Dagens störar är broskganoider. Vilka likheter och olikheter kan man se om man jämför en stör, en haj och en "modern" fisk som torsk, sill eller lax? Under devontiden (länk till devon) och fram till idag har fiskarna exploderat i formrikedom. Fiskarna nedan är alla exempel på fiskgrupper som antingen dött ut, eller idag bara representeras av några enstaka arter. Så gott som alla av vår tids benfiskar tillhör gruppen Teleostei, som utvecklades ur benganoiderna redan under jordens medeltid ungefär samtidigt med dinosaurierna. Till skillnad från dinosaurierna har de överlevt, och idag finns det 20 - 30 000 arter teleoster. Av alla övriga benfiskgrupper finns det ungefär 100 arter sammanlagt. Andra exempel på strålfeninga fiskar är
semionotider, pachyormider och pycnodontider. |