GRANITKYRKOR
Graniten gestaltade Guds hus
Som kraftfulla vittnesbörd om landskapets skickliga stenhuggare står Bohusläns nygotiska granitkyrkor. Katedraler av sten med spetsiga tornspiror tar spjärn i bohusgraniten och strävar mot himlen
Tiden kring sekelskiftet 1900 byggdes ett antal mycket uttrycksfulla kyrkor i Bohuslän. Den medeltida spetsbågiga gotiken återuppväcktes i grovt tuktad grå och rödgrå granit, kantad med tegel, kopparplåt och takskiffer.
Brastads kyrka (1876-77) var först ut, ritad av Gustaf Dahl. Den byggdes i en medeltidsinspirerad stil, med stark dragning åt det nygotiska, och med mönsterlagt skiffertak.
Askums kyrka (1878-80), ritad av Anders Petterson, har den för Bohuslän ovanliga formen av centralkyrka.
Grebbestads kyrka (1890-92) och Fjällbacka kyrka (1892) är ungefär jämngamla, ritade av Adrian Petersson. Detta är bra exempel på två av de kustsamhällen som fick helt nya kyrkor. Fjällbacka är idag den kyrka som tydligast visar hur dessa kyrkor såg ut invändigt från början.
Bokenäs kyrka (1899-1901) är även den ritad av Adrian Petersson. Arkitekten presenterade år 1896 tre förslag föreställande samma grundplan i olika stildräkt. Man fastnade för en nygotisk utformning ("spetsbågestil"). Granitfasaderna har ett vackert färgspel i granitens grå och rödbruna nyanser, kompletterat med tegeldetaljer.
Lysekils kyrka (1899-1901), likaså ett verk av Adrian Petersson. Kyrkan byggdes på en höjd i centrala Lysekil, vilket gör den till ett landmärke, synlig vida omkring. Det är den största av och mest katedralliknande av dessa kyrkor. Inne i kyrkan gjordes takmålningar och glasmålningar mellan 1918 och 1942. Konstnärerna hette Brocke Blückert och Albert Eldh. Tillsammans med andra inventarier, som predikstolen från 1600-talet, skapade man ett praktfullt kyrkorum, utan motsvarighet i övriga Bohuslän.
Öckerö kyrka (1906), ritad av F. A. Wahlström. Kyrkan ligger högt och är väl synlig i den omgivande skärgården.
Svenneby nya kyrka (1912-15) ritades av Adrian Petersson men fullbordades av John Uddgren, Uddevalla, efter Peterssons död år 1912. Graniten bröts i närheten av byggplatsen. Arkitekturen förstärks ytterligare av att samma granit genomgående också använts i den kyrkoterrass som kyrkan står på.
MER OM GRANITKYRKOR I BOHUSLÄN
Under 1800-talet pågick ett intensivt kyrkbyggande i Bohuslän. Gamla sockenkyrkor byttes ut mot nya och i en del av kustens samhällen byggde man egna kyrkor. Mellan 1810 och omkring 1910 byggdes ett femtiotal kyrkor i landskapet, i genomsnitt en ny kyrka vartannat år.
I de gamla kyrksocknarna skedde detta kyrkbyggande allt eftersom befolkningen växte. Med det ekonomiska uppsving som det goda sillfisket vid 1800-talets slut gav, kunde också kustsamhällena skaffa egna och ibland ganska stora kyrkor. Då kunde man slippa de långa kyrkvägarna in till sockenkyrkorna.
Vid denna tid hade den nygotiska stilen blivit populär vid kyrkbyggen. Förebilden var de medeltida stadskatedralerna med höga valv och ljusspel genom rosettfönster och glasmålningar. Störst genomslag i Bohuslän fick göteborgsarkitekten Adrian Crispin Petersson (1835-1912). Liksom samtida arkitektkollegor utformade han sina skapelser med väggar av synlig granit och även tegel. Materialet blev en del av gestaltningen.
