FJÄLLBACKA
Oxnäs en tidsspegel med rötter i 1600-talet
De små, satta bostadshusen har grundstenarna på hälleberget och gavlarna vända mot västvinden. Turisthotellet och badrestaurangen berättar om turismen, tidig i Fjällbacka. Bebyggelsen speglar många verkligheter såväl i tid som social skiktning
Hur såg de tidiga kustsamhällena ut? Kan vi utifrån dagens bebyggelse skapa oss en bild av hur kustens tidiga bebyggelseanhopningar kunde te sig?
I de flesta kustsamhällen är de äldsta delarna successivt förtätade varför det är svårt att utläsa hur samhället såg ut under sin barndom. Men på halvön Oxnäs i södra delen av Fjällbacka kan vi se ett bebyggelsemönster som sannolikt har tradition bakåt till sillperioden under 1600-talet och därigenom till orten Fjällbackas tidigaste barndom. Längst ut i detta samhälle finns ett flertal hus belägna direkt på hälleberget. De små, långsmala husen är orienterade med gavlarna mot den förhärskande västvinden, precis som de finns illustrerade i den karta över Oxnäs som tillkom under 1600-talets slut.
Som vanligt i våra kustsamhällen kom den kustnära bebyggelsen att breda ut sig när sillen gick till och minska när sillen försvann från området. Men Oxnäs överlevde nedgången och vid sillerioden 1747-1808 började bebyggelsen tätna i den smala landremsan mellan Vetteberget och stranden, det som idag kallas Framstranden. Under denna välståndsperiod började den centrala delen av Fjällbacka växa fram med den täta bebyggelse som finns nedanför kyrkan. Denna del av samhället blev den nya moderna samhällsbildningen som under sillperioden snabbt förtätades.
Det var också här som de förmögna fjällbackaborna slog sig ner. De kunde vara trankokeriägare eller ha gått över till att bli skutskeppare efter sillperiodens slut. För när sillen försvann kring 1808 så var det fraktfarten som började blomstra och gjorde att samhället kunde leva vidare. Samhället bebyggdes tätare och tätare, framförallt i området nedanför kyrkan men även i det som kallas Håkebacken väster om Vetteberget.
Fjällbackas bebyggelse speglar många verkligheter såväl i tid som social skiktning. Här finns det ståtliga telegrafhuset från 1809 invid södra hamnen liksom det enkla Basehuset invid hörnet Galärbacken – Norra Strandvägen. En stor del av samhällets bebyggelse tillkom under 1800-talets senare del. Särskilt tydligt urskiljbara är husen från 1870- och 1880-talet med sina satta former och fönstren parvis placerade på var sida om entrén. Ofta har listverket runt dörrar samt fönster fina hyvleriarbeten från tillkomsttiden och särskilt över dörrarna finner man vackra snickeridetaljer med förebild i renässansens arkitektur.
Att samhället tidigt kom att vara ett viktigt turistmål omvittnar såväl Stora Hotellet, den funkispräglade Badrestaurangen samt badanläggningen på Badholmen med sin välbevarade 1920-talskaraktär.
Men tillbaka till Oxnäs. Här på klipporna i den yttersta delen av halvön kan man följa hela den beskrivning som gjorts, i väster samhällets barndom och åt öster dess utveckling till ett av Bohuskustens mest attraktiva kustsamhällen.
MER OM FJÄLLBACKA
Bohusläns kust har i alla tider haft en nära koppling till fiske och sjöfart. Havet har setts som en allmän resurs och till skillnad från jordbruket har havsbruket inte varit baserat på ägande.De första strandnära bosättningarna växte framförallt fram som mindre samhällsbildningar under 1500- och 1600-talet. Generellt kom det intensiva sillfisket under perioden 1747-1808 att innebära det stora uppsvinget för kustbosättningarna. Sillfisket gav under denna tid ett stort överflöd åt Bohuslän och de många framväxande samhällena gjorde bohuskusten till en av de mest dynamiska miljöerna i den tidens Sverige.
Fjällbacka var en av de kustorter som utvecklades till ett tätbebyggt samhälle redan vid det stora sillfisket. Sjöfartsanknutna näringar utvecklades under 1800-talets mitt och fiskberedning och bearbetning av den lokala graniten skapade ett välstånd kring sekelskiftet 1900.
